STIL har skickat in ett remissvar där vi ger våra synpunkter på utredningen Stärkt assistans. Förslagen i utredningen leder till att 2 000 fler personer än idag får rätt till personlig assistans. STILs ordförande Jonas Franksson var en av experterna i utredningen.
STIL är positiva till utredningen som helhet. I remissvaret granskar vi detaljerna och diskuterar vilka följder den kan få.
För att egenvård ska ge rätt till personlig assistans behöver det finnas en samverkan mellan assistansanordnaren och vården, står det i utredningen.
Förutom integritetsaspekten tycker STIL att det finns praktiska problem med att assistansanordnare och vården ska samverka. Varken vården eller anordnarna har resurser att samverkan kring minsta sak, som till exempel när någon får en mjukgörande kräm på recept. Det är också oklart vad som händer med egna arbetsgivare, vem ska vården samverka med då?
Om du behöver assistans med sådant som räknas som vård, så ska sjukvården skriva avtal med anordnaren innan. Anordnaren måste också vara registrerad som vårdgivare, något som kräver mycket mer administration än för personlig assistans. Det tycker STIL är problematiskt eftersom vi tror att det kommer leda till att de stora riskkapitalisterna får ett övertag, eftersom de kan dumpa priserna och få ramavtal. Det leder till att valfriheten försvinner.
Rätten till assistans för behov som tidigare rymdes i det så kallade femte grundläggande behovet om särskild kunskap ska stärkas, enligt förslagen i utredningen. Det görs genom att det byts ut mot nya, mer detaljerade, grundläggande behov.
STIL vill egentligen ha en helt ny typ av behovsbedömning, utan grundläggande behov, men detta är ett steg i rätt riktning. Men vi ser en risk med att kravet på att grundläggande behov måste vara integritetsnära finns kvar. Vi vet alltså inte hur stor skillnad utredningens förslag kommer att göra i praktiken.
Till sist föreslog utredningen hur barns rätt till personlig assistans ska stärkas. Det ska göras genom att föräldraansvaret räknas bort från beslutet med hjälp av en schablon.
Schablonen är olika beroende på barnets ålder. Mellan 12 och 18 år ska en timmes avdrag göras. Det tycker STIL är fel. Det skulle nämligen betyda en försämring eftersom det inte görs avdrag idag för tonåringar.
STIL påminner också om att omprövningsstoppet måste ligga kvar. Förslagen löser bara vissa problem med lagstiftningen. Själva grundproblemet med hur behovsbedömningen görs finns kvar. Så länge som inte alla grundläggande behov räknas i sin helhet kommer folk förlora sin assistans när omprövningarna återupptas.
Dessutom skrev Hanna Egard och Anna Bruse fördjupande texter till utredningen som vi tyckte var mycket bra. Vi har intervjuat Hanna angående rätten till personlig assistans, att det inte rör sig om vård och att lagen måste följa konventionen. Ta del av hela intervjun på YouTube.
Du kan läsa hela vårt remissvar i pdf-filen nedan.
